Fasadrenovering

Att fastigheter ser olika ut är inget nytt. Arkitekter och konstruktörer har under århundraden satt sin prägel på husens utseende. Förr användes ofta material från ortens närhet. Idag finns en betydligt större mångfald av material att välja mellan och det är betydligt lättare att förflytta saker med dagens logistik. Att det vanligaste förekommande byggmaterialet till fasader är trä är väldigt lätt att konstatera och är inte förvånande med tanke på tillgången till virke i Sverige. Att puts är det material som kommer på andra plats är kanske inte självklart, men så är fallet.

Mot slutet av 1800-talet var det vanligt att putsa träfasader med kalkbruk. Målet var att fasaderna skulle likna stenhus som då ansågs mycket finare än trä. Metoden som kallas revetering bygger på att späckpanel spikas upp på diagonalen som fäste för putsen. Metoden utvecklas senare då stålnät med vassrör används. Stålnäten spikas fast på ett glidskikt av papp som i sin tur skyddar träkonstruktionen från fukt. Under 1930-talet och fram till början av 1960-talet blev putsen populärt hos arkitekterna. Efter 1940-talet tillsättes cement i putsen (Kc-bruk) för att göra den starkare och mer motståndskraftig samt mindre temperaturkänslig. Putsen och dess uppbyggnad från förr skiljer sig inte märkningsvärt från vad vi använder idag. Den kunskap och erfarenhet vi har från förr och nu kommer så småningom komma våra efterlevanden tillgodo.

Underhåll och renovering

Det ställs flera olika krav på en putsad fasad. Den skall vara estetiskt tilltalande, praktisk och den skall helst vara för evigt. Tyvärr har vi än idag inte lyckats med att finna den där fasaden som varar för evigt! Men med rätt enkla metoder kan en puts vara väldigt länge. Men underhållsarbete är oundvikligt.

Det som påverkar fasadens livscykel är vädret, olika föroreningar i luften och det ursprungliga utförandet. Vissa utsatta delar av putsen kan påverkas av oss själva ex. vid lastbryggor, entréer och portar där föremål tas in och ut.

Hur länge det bör gå innan en renovering av en fasad är aktuell varierar mellan olika hus. En fasad bör undersökas med jämna mellanrum så att förändringar kan iakttas. Ju tidigare eventuella förändringar i puts eller skador av stuprör etc. upptäcks och dessa problem åtgärdas desto mindre blir kostnaderna på lång sikt. Skador på fasader samlas kring tak, hängrännor, stuprör och övriga plåtanslutningar vid fönster, dörrar och balkonger och är oftast anledningen till att fasaden behöver en omfattande renovering. För att en renovering skall bli lyckad behövs oftast en helhetslösning. Putsen kan inte klara av att stå emot vädrets alla påfrestningar på egen hand. Val av material utifrån husets läge har stor betydelse för ett lyckat underhållsarbete. Även arbetet runt själva fasaden har stor betydelse över hur den nya putsen kommer att hålla.

Putsen skyddar konstruktionen

Putsen på fasaden har en stor uppgift, nämligen att skydda den underliggande konstruktionen. Underliggande konstruktioner är i många fall tegelsten, lättbetong eller lättklinker. Då vatten får tränga in fritt i en konstruktion där puts saknas kan konstruktionen/putsbäraren få stora skador.

Under sensommar/höst kommer mycket nederbörd. Teglet absorberar vatten, kylan får vattnet att frysa och expandera, putsbäraren får sprickbilning eller sprängs av vattnet och blir försvagad. Kontentan av det hela blir att putsbäraren i det här fallet teglet måste bytas ut där skador har inträffat innan den nya putsen kan ta sin plats. Putsen skall inte bara vara vacker att se på utan även fungera som en offeranod till själva konstruktionen. När en fasad har varit utsatt under många år av väder och vind och underhållet varit bristfällig kan en renovering komma att kosta en hel del.

Putsbruk och ytskydd

Putsbruk och ytskydd finns i en rad olika varianter och kvaliteter. Beroende på utförande och det slutgiltiga utseendet används olika fraktioner på ballast. Vissa produkter har en öppen porstruktur och andra kan ha en väldigt tät porstruktur. Produkterna kan många gånger bestå av olika bindemedel och tillsatser av fibermaterial som gör att dessa produkter inte alla gånger är anpassade att användas tillsammans. Hårdheten i putsbruken bestäms av cementhaltens storlek.

Vid val av putssorter är det viktigt att produkterna som skall användas verkligen fungerar med varandra. Fel sammansättning av produkter kan många gånger få tråkiga konsekvenser. Vid val av färg eller ytputs (ädelputs) på fasaden är det lika viktigt att färgen och ytputser är anpassad till underlaget som skall appliceras. Om byggnaden är av äldre karaktär och stommen är av kapillärt sugande material t.ex. tegel bör valet av puts och färg/ytputs bli en öppen karaktär. Beroende av hur underliggande konstruktions kvalitet ser ut där putsen skall appliceras är valet av produkter och dess sammansättning väldigt viktig för att slut resultatet skall bli bra. Val av putsbruk och metod är inte allt, det finns också någon som skall utföra arbetet. Utförandet av arbetet kräver en hel del kunskap därför är det viktigt att entreprenören som skall utföra arbetet har god material kännedom och erfarenhet av liknande arbeten.